|
Samlingen består av kartor med Stockholms stadspost. Samlingen är levande vilket innebär att den fortfarande utökas med intressanta objekt.
Samlingen består av 7 exemplar.
/Samling/samling-helark-sth-stadspost
En garanti för att Postverket ej skulle behöva befara konkurrens då det gällde den lokala brevbäringen utgjorde ännu i början av 1880-talet det, i förhållande till riksportot, låga lokalportot. Men så blev en portohöjning aktuell - generalpoststyrelsen önskade t.o.m. portot höjt ända till 10 öre (= riksportot) - och då dröjde det inte länge förrän man på privat håll i Stockholm såg en chans till lukrativ privatpoströrelse. Visserligen sänkte Postverket lokalportot åter år 1885 (till 5 öre), men detta skulle dock betyda föga. Tanken på ett enskilt lokalpostföretag hade redan hunnit taga form. Aktiebolaget Stadsposten (Stockholms Stadspost), som snart såg dagens ljus, nöjde sig med ett porto av endast 4 öre för slutna brev och konkurrensen kunde börja. Att K. Maj:t beviljat Aktiebolaget Stadsposten koncession (hösten 1887) skulle dock snart bli en riksdagsfråga av betydande mått.
Idén till Aktiebolaget Stadsposten eller Stockholms Stadspost, som den allmänt kallades var Anders Jeurlings, och det var också han som skulle föra företaget i hamn. Under en vistelse i Köpenhamn sommaren 1887 studerade han noggrant hur den privata poströrelsen i Köpenhamn, Kjöbenhavns By post, fungerade. Han blev entusiastisk och beställde omgående en första upplaga frimärken och brevkort . Då leveransen från tryckerifirman Ferslew & Co i Köpenhamn anlände till Stockholm, det rörde sig om en första upplaga om 10.000 serier, befanns märkena feltryckta. I stället för svenskt »ö» i öre hade man försett märkena med danskt »ø», något som gjorde att märkena (och brevkorten som även var feltryckta) refuserades, och nya, rättade märken rekvirerades.
Då Stockholms Stadspost sedan de nya, riktiga märkena anlänt, något försenat inledde sin verksamhet den 6 december 1887, kunde inte ens initiativtagaren ana, att framgången skulle bli så stor som den redan från början blev.
Texten är hämtad från en artikel av Karl-Erik Stenberg.
1 öre Mörkblå 1887 - - - - - Utan VM 100 - - - 0 Klicka för att förstora 2 öre Gulaktigt brun 1887 - - - - - Utan VM 100 - - - 0 Klicka för att förstora 4 öre Blå och guld 1887 - - - - - Utan VM 100 - - - 0 Klicka för att förstora 10 öre Gulgrön-blågrön och röd 1887 - - - - - Utan VM 100 - - - 0 Klicka för att förstora 1 øre Ljusblå 1887 - - - - - Utan VM 100 - - - 0 Klicka för att förstora 2 øre Brun 1887 - - - - - Utan VM 100 - - - 0 Klicka för att förstora 4 øre Blå och guld 1887 - - - - - Utan VM 100 - - - 0 Klicka för att förstora
|