| |
De två samtida emissionerna skapades av Olle Hjortzberg och har stora likheter i sitt utseende.
 /Historia/historia-medaljong-riksvapnet
I slutet av 1910 tillkännagavs två emissioner av Postverket, Lilla Riksvapnet och Gustaf V i Medaljong. Det var efter Oscar den II:s död i december 1907 som bl.a. behovet av nya porträttfrimärken uppstod.
Emissionen Lilla Riksvapnet benämndes internt av Postverket som de lägre valörerna och emissionen Gustaf V i Medaljong som de högre valörerna.
Alla valörer var vid slutet av 1910 inte beslutade, därför ingick till en början endast valörerna 1-, 2- och 4 öre för de lägre valörerna och 5-, 8-, 10-, 15-, 20-, 30- och 50 öre samt 1 Kr och 5 Kr för de högre valörerna.
Den 18 november 1910 kungjordes valörerna 1- och 2 öre av Lilla Riksvapnet och 10 öre av Gustaf V i Medaljong. Benämningen "vanliga frimärken" användes för att särskilja dessa emissioner ifrån tjänstefrimärkena.
Mellan 1908–1909 debuterade Olle Hjortzberg (*1872 - †1959) som frimärkskonstnär med Lilla Riksvapnet och medaljongemissionen. Han kom senare att leverera förslag till flera frimärken under sin 40-åriga karriär.
Huvuddelen av Olle Hjortzbergs förslag till medaljongfrimärkena utgjordes av den omgivande jugenddekoren, en tidsenlig konstform men som fick 1910-talets svenska kulturelit att högljutt protestera. I en skrivelse till GPS inför 1918 års portohöjningar framförde kultureliten synpunkter som berörde komposition, teckning och färgval av medaljongemissionen.
Olle Hjortzbergs godkända förlaga gick ifrån det traditionella profilporträtt som gällt för frimärken, mynt och medaljer och lät i stället konungens blick möta betraktaren.
Lilla Riksvapnet trycktes i boktryck om med den trycktekniken krävdes ett mindre detaljerat utseende, förlagorna gjordes därför enklare med lite större detaljer och färre utsmyckningar.
Har du tänkt på likheten? Väldigt ofta får man svaret, nej men nu ser jag ju det!
Det har naturligtvis spelat en helt avgörande roll att det är samma konstnär som tillverkat förlagorna till de båda emissionerna. På så sätt förenklades arbetet med att ta fram en moderstämpel (boktryck) åt Lilla Riksvapnet och en moderstans (djuptryck) till medaljongemissionen, säkerligen också kostnadseffektivt. Sedan tycker jag personligen att det är trevlig med en viss visuell samhörighet, de har ju en hel del kopplingar till varandra.
Uppbyggnaden av märkesbilden är densamma men låt oss lite närmare gå igenom likheterna:
- Den yttersta ramen är densamma på båda märkesbilderna
- Valörbeteckningen har samma typsnitt
- Enheten öre har samma utseende
- Den översta kronan har liknande utseende
- Det cirkulära området i mitten liknar varandra men innehållet skiljer sig
- Landsbeteckningen "Sverige" är mer eller mindre densamma
- De tre kronorna finns i båda märkesbilderna men placeringen skiljer sig
Den största skillnaden befinner sig i det cirkulära området i mitten av märkesbilden. För medaljongemissionen har detta område bytts ut till konungens porträtt som omringas av ett pärlband och en utsmyckning av eklöv och lagerblad.
![]()
|